25 januari 2013

Vem är det som är svår?

Jag förstår inte. Hur det kan räknas som manipulativt att säga: Jag har varit med om något traumatiskt. Det är därför jag mår dåligt. Jag önskar mig vård som är anpassad för det, att hjälpa mig med det. Jag önskar mig någon med adekvat utbildning.

Och jag förstår inte. Hur man kan stämpla en patient som svår, när hen vet varför hen mår dåligt, och har en tanke om vad som kunde hjälpa.

Jag tänker bara: det är läkarna som är svåra. Läkare som inte kan handskas med och härbärgera smärtan. Läkare som inte har kunskap nog för problem som är mer psykologiska än medicinska.

Jag hade en läkare som bestämt sig för att allt jag gjorde och sa var manipulationer. Några till, men mest han. Bad jag om hjälp fick jag ingen. Sa jag att det var allvar skrattade han åt mig. Sa jag vad som kunde hjälpa tog han sin makt och tvingade mig att göra tvärtom.

Och hela tiden, dessa stämplarna i pannan. Svår. Manipulativ. Omöjlig. Hopplös.

Jag tänker bara: det var han som var svår. Att bli hjälpt av honom var omöjligt. Han använde sin makt för att manipulera, tvinga, göra all positiv utveckling omöjlig. Det var hopplöst. Jag kunde aldrig bli hörd, sedd, hjälpt.

Men det var jag som blev stämplad. Det var jag som fick orden i journalen.





Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du debattera utifrån det du läst får du gärna ta upp det i Upprop för en ny psykiatris facebookgrupp. Kommentarfältet är inte för debatt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar