26 juli 2015

Är sjukskrivning en bra behandlingsmetod?

På senaste tiden har jag i flera olika sammanhang läst resonemang som handlar om ifall sjukskrivning är en bra behandlingsmetod. Orkar dessvärre inte leta upp vem det var som skrivit om det, anledningen till att det fastnat i mitt huvud var egentligen inte vad någon sa om det, utan frågan i sig. För sjukskrivning är väl inte en behandlingsmetod? Det är väl något man kan göra medan man är sjukskriven som är behandlingsmetoden? Om man tex är förkyld och har feber och mår skräp av det, så kan man vara sjukskriven några dagar och bli friskare snabbare av att inte pressa sig till att jobba när man mår så. Men är sjukskrivningen behandlingen? Jag tänker att behandlingen är vila, och att man genom vilan ger kroppen möjlighet att ta hand om sjukdomen, och om det är nåt som ska utvärderas som behandlingsmetod då, så borde det vara vilan, inte sjukskrivningen.

Det verkar som att min tolkning av verkligheten inte riktigt stämmer överens med den som är gällande i myndighetssverige just nu. Man kan tex läsa på Försäkringskassans hemsida:

"Sjukskrivning ska ordineras och utvärderas med samma omsorg som all annan medicinsk behandling. Sjukskrivning ska vara en aktiv åtgärd. En sjukskrivning ska i kombination med råd och stöd bidra till att en individ kan använda sin förmåga trots eventuella begränsningar. 

Det är viktigt att det finns ett tydligt syfte och att det finns en plan med en ordinerad sjukskrivning. Individen själv bör utifrån vad sjukdomen tillåter på olika sätt vara delaktig i rehabiliteringsprocessen, till exempel i form av arbete på deltid, motion, sjukgymnastik och arbetsresor. Berörda aktörer har ett ansvar för att verkningsfulla åtgärder och rehabiliteringsalternativ erbjuds."

Sjukskrivning ska alltså inte bara ses som en behandling, utan som en medicinsk behandling bland andra? För mig är det helt surrealistiskt. Jag kan liksom inte fatta det. Sjukskrivning är att befria någon från jobb. Och om det är vettigt eller inte kan man diskutera, och jag tror det kan vara både och. Det är inte det, att jag tycker att alla alltid ska vara sjukskrivna om de har något problem alls. Men är det en behandling?

"Passiva sjukskrivningar bör vanligtvis undvikas eftersom för många åkommor innebär fullständig inaktivitet eller passiv vila att läkning förhindras eller försenas."

Passiva sjukskrivningar. För mig låter det som: sjukskrivningar där man bara befriat någon från jobbet, men där ingen behandling sker, varken genom egenvård eller behandling man kan få i vården. Man tar också upp att inaktivitet eller vila kan vara dåligt vid många tillstånd. Igen: är det inte då vila som behandlingsmetod man borde utvärdera, om det är vila som enda behandling som riskerar att förvärra istället för att hjälpa?

Dessutom vet jag inte om jag håller med om att sjukskrivning utan (annan) behandling är synonymt med passiv vila. Kortare sjukskrivningar kan säkert vara det, men längre sjukskrivningar brukar innebära en mängd arbete i form av myndighetskontakter, samordnande av olika insatser från vården, telefonjagande av personer som inte svarar på sin telefontid men som man måste få tag i för att just hen är den enda som tex kan skriva på ett visst papper som måste lämnas in till ett annat ställe innan ett visst datum, osv. Jag har behövt lägga enormt mycket kraft och tid på att försöka förstå mig på reglerna, förklara dem för mina vårdkontakter, söka hjälp, inse att det är hopplöst, söka privat vård, söka fondpengar när jag inte haft pengar till den privata vården, och en del annat. Ganska ofta har det gått så mycket kraft till byråkratiska plikter och kamp för att alls få någon vård, att mina chanser att ägna mig åt egenvård eller att fullt ut orka med den vård jag faktiskt fått har försämrats.

Vi kanske skulle prata om myndighetsstrul som behandlingsmetod. Vad tror vi om den? Utförsäkring som behandlingsmetod? Kraschad privatekonomi och tvång att sälja sin bostad som behandlingsmetod? Allt det kan sjukskrivningar nuförtiden också vara. Det är inbyggt i systemet att det kan bli så, det är inte så att passiv vila är det enda sjukskrivning innebär, även om den inte innehåller vare sig egenvård eller annan vård.

Ska man nu alls räkna sjukskrivning som behandlingsmetod så borde man väl bryta ner den i de olika saker den kan vara, om den nu inte fylls av behandling, och utvärdera dessa sakerna var för sig? Eftersom det inte alls är samma sak med passiv vila som att bli utan hem om man behöver försörjningsstöd och måste sälja det, låter det jättekonstigt att räkna det som samma sak.

Och jag är mycket skeptisk till att alls se sjukskrivning som behandling. För mig blir det ett urholkande av orden. Om man kallar något som inte är behandling för behandling kan man använda en retorik som kan föra en vart man nu vill komma. Det rimliga tycker jag är att översätta "passiv sjukskrivning" till "sjukskrivning utan behandling", och inse att det inte är någon bra idé. För egentligen är vi kanske överens om det. Att sjuka människor verkar behöva behandling och rehabilitering i olika former, att det är det som hjälper oss att bli friskare. Att det finns problem där, brister i hur mycket behandling man får, och hur länge man ibland kan behöva vänta innan man får någon behandling alls. Och ibland kanske det behövs sjukskrivning, och ibland är det bättre utan. Men det är väl egentligen två olika saker, eftersom sjukskrivning i sig inte är behandling?



Citaten är hämtade från: Övergripande principer på Försäkringskassans hemsida.



Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Kommentarfältet är inte för debatt. Vill du debattera kan du tex ta upp ämnet i Psykbubblan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Inlägg utvalda av slumpen