11 april 2012

En schizofren 70-åring har samma människovärde som ett litet barn med cancer.

I måndags hörde jag Ann Heberleins Tankar för dagen. Idag lyssnar jag på det en gång till. För det är så skönt. Med någon annan som sätter ord på samma sorts upplevelser.

"Det är inte alltid jag känt mig som en människa när jag varit sjuk i min själ och behövt hjälp. Det är inte alltid jag har blivit bemött som en människa. Alldeles för ofta har personalen valt att bara se mig och de andra som patienter. Som något annat. Inte människor."

"Människans värde måste vara absolut. Det får inte relativiseras. En schizofren 70-åring har samma människovärde som ett litet barn med cancer. Så måste det vara om vi vill betrakta oss som civiliserade.

Jag har skrikit så högt och så många gånger att jag snart slutar tro på att det spelar någon roll. Var snäll och lyssna den här gången. Var snäll och kom ihåg att en människa som lider också är en människa."

Förutom lättnaden i någon som sätter ord på det man själv kämpar med finns det en lättnad i att det är så också för henne. Också hon, som är teologie doktor, författare, föreläsare, reduceras till att vara enbart patient när hon befinner sig inom psykiatrin.

Det säger mig att det inte handlar om mig. Att mitt människovärde blir lite mindre när jag är patient. Det handlar inte om att jag inte avslutat en utbildning, att jag inte arbetat. Det handlar inte om att jag skulle uppfattas som ointelligent eller utan goda förmågor. Det handlar inte om hur jag formulerar mig, eller hur god självinsikt jag har. Det handlar inte om mig överhuvudtaget.

Det handlar om att när jag tar steget in i rollen som patient, reduceras jag till att vara enbart patient. Och i stort sett allt jag är, gör och känner blir tolkat som om det är sjukt. Det handlar inte om mig, det är inget personligt, det handlar om systemet.

Och vi som är eller varit en del av det kan bekräfta varandra i att det är så. Och att vi är människor. Vi är allt det andra också, det som skalas av oss när vi går in i patientrollen.

Och ni som jobbar inom systemet, eller inte haft kontakt med det alls. Ni kan lyssna. Reagera. För det är sant som hon säger. Människovärdet måste vara absolut. Det får inte relativiseras.



Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du debattera utifrån det du läst får du gärna ta upp det i Upprop för en ny psykiatris facebookgrupp. Kommentarfältet är inte för debatt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar